Patienter upplever stora kunskapsbrister inom sköldkörtelvården

Patienter som lider av sköldkörtelsjukdom, en av de vanligaste kroniska sjukdomarna och som främst drabbar kvinnor, upplever stora brister inom sjukvården. Det visar en ny undersökning bland 2753 sköldkörtelsjuka.

En majoritet (56%) är missnöjda med sköldkörtelvården och två tredjedelar (67%) anser att sjukvården kring sköldkörtelsjukdom är sämre än annan sjukvård. Sju av tio (72%) sköldkörtelsjuka anser dessutom att kunskapen hos läkarna är för låg och bara 27% anser att man har tillräcklig information om sin egen sjukdom.

– Det är alarmerande att gruppen sköldkörtelsjuka som idag består av närmare en halv miljon människor inte har högre förtroende för sköldkörtelvården. Men det har sina förklaringar. Många patienter valsar idag runt i vården utan att få rätt diagnos och behandling, säger Anders Palm, ordförande för Sköldkörtelförbundet.

14% fick träffa fler än fem olika läkare innan rätt diagnos kunde ställas och en av fem (19%) har sökt vård i fyra år eller längre för sina symtom. Innan patienterna fick sin rätta diagnos fick dessutom varannan (53%) andra förklaringsmodeller på sina symtom, där den vanligaste var depression (63%) följt av stress (60%).

– Inom sjukvården råder en uppfattning att sköldkörtelsjukdom är enkel att diagnostisera och behandla. När så många inte får rätt diagnos snabbare är det hög tid att ifrågasätta denna bild. Dessutom är det alarmerande att patienter får felaktig behandling, när det egentligen är sköldkörteln som är problemet.

– Sammantaget visar detta på en stor kunskapsbrist kring sköldkörtelsjukdom inom sjukvården, som leder till ett stort lidande för vår patientgrupp, säger Anders Palm.

OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningen genomfördes via en webbenkät på www.netdoktor.se på uppdrag av Sköldkörtelförbundet och är Sveriges största patientundersökning av sköldkörtelvården. Enkäten besvarades i sin helhet av totalt 2753 personer som uppgav att de medicinerade för underfunktion i sköldkörteln. Sköldkörtelförbundet har inte berättat om undersökningen i sina kanaler utan målet har varit att få en så objektiv och representativ bild av verkligheten som möjligt. Enkäten genomfördes 10 november–12 december 2016. Netdoktor.se är Sveriges största hälsosajt med 1 miljon besökare per månad.

OM SJUKDOMEN
Sköldkörteln producerar de livsviktiga hormoner som kallas tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Dessa hormoner reglerar kroppens ämnesomsättning, det vill säga hur kroppen utvinner energi från det vi äter och omvandlar detta till ATP, cellernas bränsle. Om sköldkörteln inte fungerar som den ska går denna process långsammare eller snabbare än normalt. Tillståndet när sköldkörteln är underaktiv, vilket leder till sköldkörtelhormonbrist, kallas för hypotyreos och kan ge symtom så som sjuklig trötthet, försämrat minne och koncentrationsproblem, depressiva besvär, sömnproblem, värk, viktuppgång, frusenhet, infertilitetsproblem m.m.

Förekomsten av hypotyreos är hög – lika hög som för typ 2-diabetes. Ungefär 80 procent av de drabbade är kvinnor. Enligt 2016 års statistik från Socialstyrelsen medicinerade 445 035 personer med Levaxin eller Euthyrox (T4 mot hypotyreos). 8 061 personer fick tilläggsmedicinen Liothyronin (T3 mot hypotyreos). Enligt Läkemedelsverket fick 952 personer under 2016 beviljad licens på naturligt sköldkörtelhormon, NDT (innehållande T0, T1, T2, T3, T4 och kalcitonin mot hypotyreos) – denna siffra är 830 enligt Socialstyrelsen. Utöver detta kan mörkertalet av drabbade vara stort, och självmedicinering förekommer dessvärre.

OM BEHANDLINGEN
Standardbehandlingen som ges i Sverige idag är Levaxin eller Euthyrox (verksam substans = levotyroxin), som innehåller en syntetisk variant av prohormonet T4. Det förutsätts att syntetiskt T4 i kroppen ska omvandlas till det biologiskt aktiva T3 (samt till T2, T1 och T0, och att kalcitonin inte har någon betydelse). Liothyronin (liotyronin), som innehåller syntetiskt T3, finns tillgängligt i Sverige men skrivs ut endast undantagsvis (och kombineras då oftast med Levaxin). Behandling med naturligt sköldkörtelhormon, NDT (Natural Desiccated Thyroid) – var standardbehandlingen från slutet av 1800-talet till 1980-talet, innan det syntetiska levotyroxin tog över marknaden. NDT kan endast fås genom licens via Läkemedelsverket. Exempel på läkemedelsnamn är Erfas Thyroid, Nature-Throid och Armour Thyroid.

För ytterligare information kontakta:
Anders Palm, ordförande Sköldkörtelförbundet
E-post: anders.palm@skoldkortelforbundet.se
Telefon: 072-712 11 79